Sammanfattning

 
Dåså, det är dags att göra en sammanfattning av året som gått. Vad blev bra? Vad blev mindre bra? Och vad har jag egentligen lärt mig 2013?
 
 
 
Nila blev den första som fångades av min kameralins 2013. Januari i Övik.
 
 
 
En del konst blev till under 2013...
 
 
När jag tog examen i juni fick min klasskamrat Paulina äntligen en teckning som jag gjort, något hon hade efterfrågat i ca 2 år...
 
 
 
 
 
 

 
 
Debbie gjorde jag under sommaren...och då jobbade jag även på denna oljemålning med svanar som blev en bröllopspresent.
 
 
Jag kan måla med färger också. Nila som är rätt så grå-brun i verkligheten, fick en helt ny lyster när jag tolkade henne med mina konstnärsögon.
Konsten har(och är fortfarande) varit min meditation år 2013. Det är min flykt från verkligheten då jag bara fokuserar på just det jag gör och glömmer allt annat. Ett löfte till mig själv är att fortsätta ägna mig åt detta som är ett väldigt stort intresse. Jag ska skapa många nya bilder under  2014!
Ägna er ni också åt er meditation, det är viktigt.
 
 
 
I april styrde vi mot Kiruna för att bosätta oss här. Mjukis(bilnallen) hängde såklart med. Vi flyttade inte för att längtan efter ursprunget blivit för stort, Å-nej...
 
 
flytten berodde på att jag sökt, blivit erbjuden och tackat ja till ett eget rum på gymnasieskolan i Kiruna. Som vad? Studievägledare såklart! Innan jag ens var klar med utbildningen hade jag ett fått ett erbjudande om heltidsjobb. Kunde jag tacka nej till det? Även om det innebar en flytt på 70 mil, tillbaka till det stället jag inte ville bo på? Bara en idiot hade tackat nej till det(eller?). 
 
Då var det bara den stora uppsatsen som skulle skrivas och godkännas innan jag hade mitt examensbevis i handen. Holy Moly...av alla jobbiga minnen från 2013 så kan nog uppsatsen vara det värsta. Jag och Paulina jobbade dag och nästan natt som två vildar för att hinna snickra ihop den där förbannade uppsatsen. Vissa stunder slet vi nästan håret av oss och ville lägga oss på golvet och grina som barn, för att vi var så less och slut. När vi i alla fall blev godkända och bara behövde lämna in kompletteringar istället för att göra om hela skiten, så kändes det som att kyssa adjö åt djävulen som suttit på våra axlar och piskat oss i några veckor. 
 
 
På examenskvällen var det fest hos Ibrahim. Vi fick supergod annorlunda plockmat/buffé som han och hans familj hade lagat. Helt annat än tråkig svensk grillad mat. Mums! 
 
 
 
Samma vecka var vi och hälsade på hos Sanna och Linus i Övik. Lite storm hindrade inte oss från att lapa sol ute i Skeppsmaln. Vi är härdade nordbor..fast konstigt då att jag fryser så lätt. Nåväl, vi var ut till Ulvön också och på färjan dit och från var det strålande väder, så där kunde vi sola utan att frysa. Ulvön var riktigt mysigt, nästan som att Astrid Lindgren byggt upp allt där direkt ur fantasin. 
 
 
 
 
Sommaren var lugn och härlig. Jag jobbade nästan hela sommaren, men det gjorde inget. Sommaren i Kiruna brukar inte erbjuda strålande sol och +25 grader. Snarare regn, mulet, växlande molnighet och blåst. Så såg även sommaren 2013 ut, fast då var det ju några väldigt fina dagar i maj förstås. Här är vi inte bortskämda med D-vitamin, det är något vi köper på burk i tablettform. 
 
 
Två veckors semester hade jag bokat in i alla fall. Kanske de bästa två semesterveckorna jag haft i vuxen ålder. Jag och min älskling spenderade nio dagar i Italien! Jag behöver inte säga så mycket mer än att det var fantastiskt. Svettigt, men fantastiskt. 
 
 
 
När vi kom hem från resan fick vi omgående flytta in i vår lägenhet. Bilden är dock tagen på hösten, 5 augusti var det inte tack-och-lov snö.
 
 
Den 23 augusti fyllde jag år i vanlig ordning och hösten har mest gått åt till att jobba som ett djur och träna. September gick i ljusets hastighet med allt nytt på jobbet. Oktober drog ner tempot så att jag åtminstone hann känna att jag andas, men i slutet av november började tempot dras upp igen, så då fick jag ibland lägga handen på hjärtat för att se att det hängde med. Julledigheten kom som den stora julklapp jag tycker att jag förtjänat efter ett år med stunder(läs veckor) av stress som nästan fått mig att fundera om en människa verkligen klarar av sådant. Är jag övermänsklig? Eller bara jävligt bra? Ni ser vad stress har gjort med mig, ödmjukheten ska jag öva på det här året.
 
 
Nu väntar jag bara på att den lilla människan som befinner sig i den där magen(som tillhör min storasyster) ska skutta ut, så att jag får bli moster! En av de bästa nyheterna som kom det här året var att jag troligtvis kommer bli moster i februari 2014 :) Wow vad glad jag blev och jag har bett till gud mer än vanligt, vilket är aldrig, att allt ska gå bra. Den här bilden tog jag i början av november och magen har vuxit sedan dess, så det kanske lönar sig att tro på högre makter. 
 
Som ni säkert förstår har jag haft ett mycket händelserikt år. Men inget kan vara bra om det inte finns dåligt, eller hur man säger..min examen är ju ett tydligt exempel. När jag tänker tillbaka har det varit mycket positiva händelser, faktiskt mer än vad många andra år har innehållit. 
 
Jag hoppas att 2014 blir minst lika bra, vilket det säkert blir om jag har rätt inställning. Lycka kommer inifrån. Det låter så filosofiskt att man nästan spyr, men det är sant! Tänk efter..du väljer lycka. Tänk på det ett tag och när du har kommit på det så är det meningen att du ska tillämpa uttrycket i det vardagliga livet. Det kan vara svårt efter en lång arbetsdag och innan middagen är i magen, men försök! Jag ska, och jag tror att jag kommer bli lyckligare :) 
 
Gott nytt 2014!
 
 
 
 
 
 

Kommentarer :

#1: Storasyster

Åååh så fina teckningar! Du är bäst på det där! Å så bra du skriver hela tiden, älskar att läsa din blogg :-) kram från oss!

Svar: Tack :) Jag har ju bloggen främst för att de som inte bor nära ska kunna se vad vi pysslar med. Kul att du gillar den :) Kram på er!
Stina Sandklint

skriven

Kommentera inlägget här :